Renovering och nyputs av putsfasad på villa i Abrahamsberg, Bromma

Renovering och nyputs av putsfasad på villa i Abrahamsberg, Bromma genomfördes på en fristående villa med äldre putsad yttervägg där ytan hade börjat släppa på flera ställen. Fasaden hade sprickbildning runt fönsterhörn, bompartier vid sockeln och tydliga missfärgningar efter långvarig fuktpåverkan. Målet var att återställa ett hållbart ytskikt, jämna upp fasadlivet och ge huset en enhetlig putsstruktur som passade byggnadens ursprungliga uttryck.

Så genomfördes fasadrenoveringen på villan i Abrahamsberg, Bromma

Arbetet inleddes med en noggrann genomgång av hela fasadytan, där putsens vidhäftning kontrollerades med knackning och sprickor markerades för åtgärd. De partier som hade släppt från underlaget bilades ned till fast stomme. Särskilt runt fönsterbleck, hörn och anslutningen mot sockeln fanns skador som gick djupare än det yttre skiktet. Den sammanlagda ytan som renoverades uppgick till cirka 168 kvadratmeter, fördelad på fyra fasadsidor och flera indragna partier kring entré och burspråk.

Rensning, lagning och nytt underlag

Lös puts avlägsnades mekaniskt och underlaget rensades från damm, saltskador och organiska beläggningar. Där underputsen var skadad byggdes ytan upp på nytt med kalkcementbaserat lagningsbruk i flera omgångar för att minska risken för krympsprickor. På bredare sprickor frästes spåren upp innan armeringsremsa bäddades in. I utsatta övergångar monterades även glasfibernät för att få ett jämnare spänningsupptag över gamla och nya partier. Ytorna förvattnades före putsning för att bruket inte skulle torka för snabbt i den gamla väggen.

Nyputs och struktur anpassad till befintlig fasad

Efter lagning drogs ett nytt putsskikt på de öppnade partierna och hela fasaden finputsades för att skillnader mellan gammalt och nytt underlag inte skulle synas i sidoljus. Kornstorleken anpassades till den befintliga fasadkaraktären och låg på cirka 1,5 millimeter för att ge en traditionell, svagt filtsad yta. Arbetet utfördes etappvis eftersom vädret skiftade under perioden och vissa väggsidor behövde skyddas mot direkt sol och nattfukt. Torktiden mellan momenten hölls tillräcklig för att putsen skulle härda utan att ytan brände för snabbt. Där små ojämnheter fanns efter tidigare lagningar finjusterades livet för hand innan slutytan färdigställdes.

Detaljer vid sockel, fönster och anslutningar

En stor del av resultatet avgjordes i detaljerna. Vid sockeln byttes skadade partier ut och övergången mellan sockelputs och fasadputs gjordes om för att minska risken att vatten skulle stanna kvar i skarven. Befintliga fönsterbleck kontrollerades så att utstick och lutning ledde bort vatten från väggen. Runt flera fönster öppnades hårfina sprickor upp och lagades innan nya hörn togs fram. Fasadens anslutningar mot takfot och plåtpartier rensades och avslutades med rena kanter för att den nya putsen skulle få ett tydligt avslut utan flisning.

Ytskikt och slutresultat

När putsen hade härdat målades fasaden med diffusionsöppen silikatfärg i två strykningar. Den typen av färg valdes för att fukt i väggen skulle kunna vandra ut samtidigt som ytan fick ett tåligt och mineraliskt uttryck. Kulören hölls nära den tidigare tonen, men den nya ytan gav ett jämnare ljusspel och betydligt skarpare fasadlinjer. Efter avslutat arbete framstod huset som sammanhållet igen, utan de lappningar och skuggor som tidigare uppstod kring gamla lagningar. Resultatet blev en tätare, mer enhetlig och visuellt lugnare putsfasad.

Vad ingick

  • Nedbilning av lös och skadad puts
  • Spricklagning och armering av utsatta partier
  • Ny underputs och finputs på fasadytor
  • Målning med diffusionsöppen silikatfärg

Material

Material Mängd
Kalkcementbruk 92 säckar
Glasfibernät 58 m²
Armeringsremsa 74 lm
Silikatfärg 54 liter
  1. 1

    Besiktning och öppning av skador

    Fasaden kontrollerades systematiskt, skadade partier markerades och lös puts bilades ned till fast underlag. Särskild vikt lades vid sockelzon, fönsterhörn och partier med bomljud.

  2. 2

    Lagning, armering och nyputs

    Sprickor öppnades upp, armerades och putsades igen med bruk i rätt skikttjocklek. Därefter jämnades fasadytorna av och försågs med en ny finputs med anpassad struktur.

  3. 3

    Härdning och slutmålning

    Efter kontrollerad torkning målades ytan i två omgångar med silikatfärg. Slutresultatet blev en sammanhållen fasad med jämn kulör, tydligare detaljer och bättre motstånd mot fortsatt väderpåverkan.

Liknande arbeten på putsade villafasader

Projekt med renovering och nyputs av putsfasad brukar omfatta en första kontroll av vidhäftning, sprickbildning och fuktutsatta detaljer. Ofta visar sig skadorna vara störst nära mark, under fönster och vid plåtanslutningar där vattenbelastningen är högre än på övriga väggytor. Hur mycket som behövde öppnas upp avgjordes därför bäst efter knackning och rensning av de svagaste partierna.

I den här typen av arbete behöver nytt bruk anpassas till det befintliga underlaget så att hårdhet, sugförmåga och struktur fungerar tillsammans. På äldre villor blir även val av ytskikt viktigt, särskilt när väggen ska kunna släppa ut fukt. För renovering av putsfasad kan ROT vara relevant när villkoren för avdraget är uppfyllda. Elinstallationer för fasadbelysning eller liknande måste, om sådana berörs, hanteras enligt Elsäkerhetsverkets krav av behörig elinstallatör.

  • Kontroll av bompartier och sprickor
  • Nedtagning av lös puts till fast underlag
  • Uppbyggnad med bruk i rätt skikttjocklek
  • Anpassning av struktur och kulör till huset
  • Slutmålning med diffusionsöppet färgsystem

Planerar du en liknande fasadrenovering?

Beskriv arbetet i formuläret här intill så hjälper vi dig vidare med ett liknande putsprojekt.

Kontakta oss idag!